skryt

min man dammsuger lägenheten. det luktar gammalt damm. balkongdörren står på stor glänt och körsbärsträdens gröna blad tyngs ner av gröna klasar med körsbär. solen lyser på min mage och man ser hur illa fönstrena är tvättade. men det gör inget för hon som tvättade dom, hon som hade det här som sitt innan det blev vårt, hon har lämnat te och sockerbitar här. te och sockerbitar som lades i kåsor i morse. som fick vatten som kokades på öppen eld. kannan blev brun och svart och kladdig. min man knackade med eldmästarstaven på den svarta plasten för att kolla att den var intakt. då och då knackades det. en stekel flög runt som den mopsigaste kungen. med ett illa grin drog han ner dragkedjan på absiden! låg i gult och hörde en bilar rejsa på en motorväg, nä, det kan det inte ha varit. det var en humla som pollinerade pollinerade pollinerade och pollinerade nya ljusa granskott. det blev mörkt men humlan fortsatte.