ja, det är väl så en måste göra för att nå en jämn glöd.
kliv ut i den fria luften och låt dig i tumultet omskakas.
säkert att du landar med en duns. har du otur, så landar du på vassa stenar. mer tur, i en taggbuske. men vet du, tumultet låter sig inte kontrolleras - det låter dig aldrig styra vart du landar.
ibland är luften så tät av omistlig dimma att du liksom bara flyter omkring. sakta långsamt kan du sjunka ner mot jorden. andra dagar är natten kristallklar och du kastas ner som ett spö i backen.
trivs du inte där du hamnat? låt dig återigen omskakas. problem ger dig nämligen luft under vingarna. du kan flyga långt bort, bara du skakas skakas skakas och dallrar i huvudet och stannar med problem!!!
nog finns det mål och mening i vår färd men det är vägen dit som är mödan värd.
så småningom du kan låta dig serveras - men mättnaden är aldrig långvarig!
din hunger kan inte stillas. döva den, döda den, dämpa den, men aldrig stilla.