Hösten är varm, men människan blir snart kall. När hon är kall fryser hon. När hon fryser är hon still. När hon är still tänker hon. När hon tänker skapar hon. När hon skapar blir det mening. Finns det mening finns det hopp.
Vad hoppas människan på? Att det varma blir kallt och att det kalla snabbt passerar förbi. Det blir vår och prunkande klart, och människan blir varm. När hon är varm svettas hon. När hon svettas rör hon på sig. När hon rör på sig flyger tankarna iväg. När tankarna flyger iväg är hon bekymmersfri. När hon är bekymmersfri behövs inget hopp. - Det går bra ändå.
"Det går bra nu" tänker hon. Men rörelsen saknar mening. Tankar går till spillo och produktionen faller i träda. Det gör inget, tänker människan, så länge solen träder fram.